26 juni 2013

2.4kg

Fiskesuget är kraftigt. Iallafall mitt. Senast när jag kom hem i Söndags kväll till Lysekil, så hade jag en stor portion fiskelust kvar i kroppen. Jag ville så gärna prova en ny plats också, samt att månfasen var bra för fisket. Jag satt otåligt och band flugor innan jag drog ut, och runt 22 så var det dags.

När jag kom ner till platsen så kunde jag se lite mindre fisk vaka, men vattnet stod tyvärr still. Stället är ett sund, där jag vet att det normalt trycker igenom en hel del vatten. Tyvärr inte denna gången. Jag lade kanske en timma på platsen utan att egentligen tro på fisket, men bara för att liksom. Jag märkte också att strömmen mer och mer drog sig mot andra sidan sundet så det kändes onekligen ganska blekt. 

Jag kände ganska snart att jag borde byta plats. Även om jag tror att det nog hade kommit igång senare, så valde jag ett säkrare kort, om sådana finns inom fisket. Men, jag börjar lita på min rutin och min känsla för fisket. Jag packade snabbt ihop mig och gick raskt till bilen. Jag har under kvällen också fått lite rapport av Michael som har haft fint fiske. 

Det tar kanske 10 minuter från plats a till b med bilen och väl framme så är viken helt stilla. Mygg och knott var det första jag kom att tänka på. De äter formligen upp mig. Ytterst otrevliga. Men, tack och lov så var det helt lugnt. 

Jag påbörjade mitt fiske på samma maner som vanligt i denna viken. Tar ett par tre kast innan jag går nära eller i vattnet. Inget. Det var dött. Det var också ganska ljust fortfarande, så jag tog det lugnt. Så kommer man då in i det speciella ljuset som oftast gör fisket så hett. Ljus/Mörkt liksom. Tänker för mig själv att nu borde det fan smälla. Samtidigt som jag säger det så lägger jag ut ett kast. Ett antal drag i linan senare så smäller det. Och det smäller ordentligt. Jag har en stor fisk på. 

Jag får verkligen kämpa med denna fisken. Den gör fina rusningar på ytan och stångas kraftigt. Men, det känns som den sitter ordentligt. Jag börjar pressa hårt. Sista jag pressade hårt så tappade jag fisken, den mycket stora för ett par veckor sedan, så jag är lite nervös. Men, det ska visa sig gå bra ändå. Jag drillar fisken hårt i ca 5-6 minuter. Jag har då hunnit se den ett par gånger, först bara ryggen, men sen också hela fisken när den varit helt eller delvis synlig. Jag lyckas landa den och upptäcker dess finhet. Det är en hane på 2.4kg och 60cm. En klockren fisk. 

När jag också krokat loss och inspekterar flugan så ser jag att kroken har rätat ut sig. Ja, det kan vara fisken, men jag tror att det är en kombination av mitt pressande. Spännande tanke att fiskar ändå kan vara så starka. Jag undrar hur det skulle varit om det var en 4+ fisk. Det kanske man får uppleva någon gång, vad vet jag. 

Den sista fisken jag landar är en 50cm fisk som jag felkrokat i buken. Jösses vad det blir galet när kroken sitter fel. Sådana rusningar vill man ha på de fiskar man krokat rätt. Då vet man vad fisken har för kvalitet. Ikväll blir det ett kortare pass på en fin plats. 

Håll till godo!


Tills nästa gång!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar