Hade precis lagt ut ett kast när jag skulle gå ut på stranden. Tog ett steg och swish. Benen försvann under mig och jag föll baklänges. Jag slog bakhuvudet med full kraft i klippan. PANG. Kände med en gång att det var en ordentlig smäll. Vände min om på alla fyra och kände och såg hur det rann en ljust rostfärgad vätska ur näsan. (Detta befarade man var likvorré, en vätska som man har runt hjärnan).
Jag fortsatte fiska i några minuter, men det fortsatte rinna ur näsan. Egentligen visste jag att det var allvarligt, men lyckades inte få in det helt. Men, jag gjorde slag i saken och ringde till min far och berättade vad som hänt och var jag var ifall jag inte kunde ta mig till bilen. Under klättringen tillbaka så ringde jag sjukvårdsupplysningen, tack Albin för support. 1177 bad mig per omgående ringa 112, och sen var cirkusen igång.
Ambulansen kom och hämtade mig en kvart senare och idag när jag skriver har jag inga allvarliga men av olyckan, MEN, det hade kunnat gå så mycket värre. Det tog en sekund, inte mer, en sekund från att jag stod och fiskade tills att jag hade fått ett kraftigt slag i bakhuvudet, som kunde gjort mig mycket illa. Jag har dessutom en midjeväska som jag brukar ha en extra rulle i. Hade den legat i hade jag landat på den och kunnat orsaka stor skada på ryggraden.
Efter en natt på sjukhus och en röntgen av skallen och övre delen av torson, så mår jag förhållandevis bra. Plåtarna visade ingen fraktur, för det befarades att jag hade just det, en skallbasfraktur.
Jag mår i dagsläget bra, men kommer i framtiden vara mycket mer vaksam.
Håll till godo!