Vissa dagar känns premiären väldigt avlägsen. Speciellt när det är kallt och mörkt som det är nu. När jag flög in över Göteborg på min hemresa den 22a såg jag drivis långt ut i havet. Många vikar var också istäckta.
Det är svårt att förutspå om det är så många platser som blir fiskbara den 1a april i dagsläget. Håller den här kylan i sig och Mars ser likadan ut i år som förra året, så kan det nog bli en nagelbitare de sista dagarna innan premiären. Men jag börjar ändå ana ljuset i slutet av tunneln. Fast å andra sidan, skulle vi ha fiske året runt i Göteborg, så får man aldrig uppleva magin med ett premiärdatum. Och det är faktiskt speciellt. Att ladda så som iallafall jag gör innan premiären är speciellt. Även om jag försöker spela oberörd den dagen är det enormt mycket känslor på insidan. Det är som att öppna presenter. Och jag vill ha fisk på första kastet, och jag vill att den ska väga många kilon. Det bara är så. Är det dessutom en vacker dag är det få saker i mitt liv som går upp mot fiske, kaffe och bra sällskap den 1a April varje år. Och att få den första öringen för året på kroken är oerhört avslappnande. Det känns aldrig bra att gå hem utan fångst på premiären. Det kan nog alla som fiskar efter havsöring hålla med om.
I somras talade jag och Albin om att införskaffa en båt tillsammans för att kunna få ut mer av fisket i skärgården. Nu verkar det eventuellt som hela båtfrågan går i lås. Detta är extra spännande då både jag och Albin har uppslag om var man kan fiska (mest Albin). Man är ju väldigt mycket mer flexibel med en båt och det finns tusen och åter tusen skär och grund att fiska av i både norra och södra skärgården. Vill man dessutom ta en avstickare till Marstrand eller liknande är det absolut genomförbart. Ser fram emot att bottenmåla igen. Förarbetet är ju inte så spännande, men det är skönt att ha allting ordentligt preparerat. Mer om båt i nästa inlägg.
Till nästa gång.
Adios
Lite godis från i somras ovan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar